Avelsplan för det svenska gotlandsfåret 

 

Gotlandsfåret ska vara väl anpassat till marginella betesmarker, exempelvis ogödslade ängs- och hagmarker. De vuxna djuren ska ha god förmåga att utnyttja såväl gräs och örter som buskar och löv och därmed bidra till en god naturvård och öppna landskap. 

Det överordnade avelsmålet är att lammens unika pälsegenskaper skall utvecklas. 

Lammens slaktvikt bör motsvara marknadens krav på lammkroppar på 17-22 kg. Målsättningen är att slaktkroppen på EUROP-skalan uppnår R- till R+ vid en fettansättning mellan fettgrupp 2- till 3. Lammens slaktmognad ska sammanfalla med den tid då pälsskinnet är som bäst. 

Föreningens avelsråd kan föreslå föreningens styrelse att revidera avelsmålet. 

Den aktiva avelspopulationen omfattar cirka 16 000 tackor och 1 100 baggar fördelade på 600 besättningar. De senaste 5 åren har antalet djur minskat något. Några begränsningar i antal avkommor per djur eller andra åtgärder för att begränsa inavel är ej aktuella på grund av rasens numerär. För närvarande sker ingen planerad lagring av genetiskt material men möjligheten finns genom Svenska Fåravelsförbundets seminprogram. 

Alla avelsdjur identitetsmärks enligt EU:s bestämmelser vid födseln. Tackans lamning registreras i Elitlamm Avel, inklusive fadern till lammen. Avelsdjur väljs ut grundat på resultat från gårdsmönstring, avelsvärden och eventuell riksbedömning. 

Avelsvärdering sker med hjälp av BLUP animal model som administreras av Svenska Fåravelsförbundet och ingår i Elitlamm Avel där all registrering sker. Svenska Fåravelsförbundet är avelsorganisation och för stambok med en avdelning samt bilaga i Elitlamm Avel. Säkring av detta sker med backup-rutiner som gäller för hela Elitlamm Avel. Uppgifter ur registret är tillgängliga för djurägaren och funktionärer. 

Det krävs 4 generationer rasrena får som skall finnas i Elitlamm för att införa ett får i stamboken. Får kan också intas i härstamningsregistret genom så kallad genomgående korsning i fyra generationer varvid fåret uppnått en gotlandsfårsandel på 93,75 %. Rasföreningens policy är att gotlandsfår ej avlas genom kirurgisk inklusive laparoskopisk metod.

Rasföreningen följer kontinuerligt utvecklingen inom rasen. Gotlandsfåret är en ras som utvecklas kontinuerligt. Syftet med utvecklingen är ett än mer ekonomiskt och hållbart djur. Därav följer att föreningen är noga med att följa eventuella negativa tendenser rörande missbildningsfrekvenser eller viabilitetsegenskaper. 

Avelsplanen revideras när det är befogat eller när det krävs av myndigheterna.  

Maj 2017

Reviderad maj 2023

Avelsprogram godkänt av jordbruksverket oktober 2023